Igår blev det inget inlägg på bloggen. Vi var på resande fot (igen) hela dagen. Vi färdades i en bil utan AC med rutorna fullt nervevade ända fram till kusten. För första gången har vi nu fått se Indiska oceanen med våra egna ögon! Sanden var inte direkt någon sand, snarare lervälling. Och människorna badade inte direkt som vi är vana att man badar vid en strand. Full mundering på varenda en! Många försäljare gick omkring och försökte tjäna pengar på diverse olika sätt. Det fanns många fotografer som tog porträtt vid vattnet. När vi kom så ökade försäljningen drastiskt tror jag. De såg oss som perfekta turistattraktioner. Hur många som helst ville stå bredvid barnen och ta ett kort, helst ta barnen i sin famn också för att sen bli fotograferade. Vi hade fullt upp med att tacka nej till fotouppdrag efter fotouppdrag. Hade vi ställt upp så hade barnen inte hunnit bada någonting under den timme som vi fick vid stranden. Tjatet ifrån ivriga fotomodeller var nästan outhärdligt men vi gav inte med oss. Det slutade många gånger med att de ställde upp sig för fotografering precis framför våra barn och lät våra barn vara bakgrundsprofiler. När korten var tagna så plockade de fram en liten skrivare ur väskan och skrev ut bilderna. Andra lite lustiga upplevelser vi stötte på under vår korta vistelse där var alla så kallade sakletare. Mannen på ett av fotografierna till denna text var en sådan. De går omkring på stranden enbart med syftet att hitta örhängen, ringar, pengar och annat som folk i sin badiver tappar. Både jag och M upplevde badstunden lite panikartad och jobbig men barnen njöt maximalt. De skrattade och plaskade gott i leran. När badtimmen var slut så var vi vuxna också nöjda. När barnen har haft kul så har vi med facit i hand också haft kul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar