Att åka taxi

Att åka taxi i Kolkata liknar inget annat. Det kan inte beskrivas utan måste upplevas. Efter diverse omständigheter så åker vi kvinnor aldrig själva längre i en taxi, inte ens på dagtid. Detta innebär att allt resande måste planeras och samordnas. Idag åkte vi tre mammor och sex barn tillsammans i baksätet på en taxi för att handla lite mat.

Bagageluckan blev fylld med vagnar, framsätet med alla kassar och hatthyllan med väskor- det var minst sagt välpackat i värmen, men det gick!

Niccos Park

När jag växte upp hade vi en hund som hette Nicko...

Idag besökte vi en park som hette Niccos Park, som inte alls hade något med hundar att göra men ändå. Det var varmt och svettigt men vi hade en härlig eftermiddag med mycket gemenskap. Vi träffade så många fina indiska barn! E fick tre stycken egna kompisar som hon lekte och skrattade med. Barn är så sköna, det krävs inte så mycket för att bli vän med någon annan! T blev också rejält ompysslad- som vanligt.

Kalas-middag

En mysig familje-middag med bland annat ris och nann-bröd.

Efterrätten bestod av en himelsk äppelpaj!

Barnkalas

Vi har haft en väldigt mysig förmiddag hela familjen. Mannen har fått vara ledig dagen till ära! Klockan tio plingade det på dörren och in kom fyra barn och två mammor för att fira E med ett barnkalas. Vi hade ballonger (det fanns sex stycken kvar från Sverige-paketet som mamma skickat oss vilket blev perfekt för en dag som denna), svenska flaggor, servetter, siffran fem som ljus (som vi med stor glädje fått ärva från en familj som flyttat härifrån), glass, våffelrån och kakor samt Chupa-chups klubbor till alla barnen (klubborna hittade vi i Thailand under jul, det gäller att planera in när godiset ska ätas..). Så det blev verkligen ett riktigt barnkalas!

Som en detalj kan vi även säga att E sken upp som en STOR SOL när hon fick öppna upp paketet med punchpraliner (hennes favvosar) från mormor och morfar.

Nu väntar vi in att lillasyster ska vakna så att vi kan åka iväg och beställa den önskade födelsedagsmaten- Nannbröd och ris :-)

Följ med i grattis-tåget

HURRA HURRA HURRA HURRAAAAAAAAAAA!!!

Hur är det möjligt? Tiden har gått så fort, plötsligt har man en egen dotter som är 5 år! Trodde inte att jag skulle vara den som pratar om att tiden har gått fort- det ska mina föräldrar göra, och så plötsligt upplever jag detta själv- tiden bara springer iväg! Hjälpas- hur ska detta sluta??!

Stort GRATTIS till vår älskade 5-åring! Världen vore inte densamma utan dig, du är helt underbar!

Vi älskar dig!!!

Indiska våffelrån

När vi befann oss nere i Kerala så fick vi smaka på våffelrån som var gjorda i en enormt vacker form. Min "syster" som vi bodde hos fixade ett indiskt våffel-järn och receptet till mig och tog med det till Kolkata nu när hon var på besök. Jag blev SÅ glad och bestämde mig för att försöka skapa en ny jultradition i vår familj och baka dessa varje jul...vi får se hur det blir med den saken. Ikväll har jag testat att fritera rånen för att få till något kul fika till E:s födelsedag imorgon. Till en början var det väldigt svårt men efter ett tag fick jag till det! Så nu blir det glass och rån istället för svensk tårta på kalaset. Inte lika gott, men väldigt vackert i alla fall.

Revlon

Nya läppstift av märket Revlon.
Detta efter att jag plötsligt fått ett infall att köpa ett rött läppstift. Det var så mysigt, jag stod där vid sminkdisken och blev hjälpt utav två indiska expediter. Affären slutade med ett inköp av ett rött Revlon nr 106 Velvet Ruby läppstift, en matchande läppenna och ett rouge. Som tack för att jag handlat så mycket (till en summa av knappt 200kr!) fick jag ett till läppstift på köpet, ett brunt Revlon nr 370 Gorgeous Nude- inte illa!
Mina döttrar var inte sena med att vilja prova. Dock fastnade färgen bara på den stora tjejen som inte hade så blöta läppar...
Ikväll har det stormat rejält i palmerna utanför vårt vardagsrumsfönster, regnet öste ner och blixten lyste högt i skyn. Rätt så mysigst faktiskt att få uppleva något annat än extrem hetta.

Stormvindar

Jag har haft två extremt hektiska dagar med många omtumlande känslor... Igår tog vi avsked av våra dyrbara vänner som åkte hem till Sverige och samma dag avskedade jag min söta lilla städerska. Ett vet jag efter detta, att vara personalchef är ingenting för mig. Trots att det inte har fungerat särskilt bra med städerskan så gillade jag henne. Hon hittade vägen in till mitt hjärta och jag kommer aldrig att glömma den söta lilla indiskan...

Idag har jag jobbat samtidigt som några flyttkillar tryckt in ett bohag i vårt förråd samt i delar av vår lägenhet. Men det har gått över förväntan och nu ikväll har lugnet återigen tagit plats i hemmet.

Ni får ta att jag återigen visar något under danstemat på bloggen. I afton dansade E till "Fångad av en Stormvind" och temat var så passande till mina stormvinds-dagar. Hoppas på att få en fungerande cp-spelare i morgon så att hon kan få riktig musik att dansa till bara. Vi investerade i en Philips cd-spelare för tre månader sedan, men den är redan trasig, suck. Kvalitén på produkterna här borta är inte alltid av den bästa. Får se om de godkänner vårt försök att få byta in spelaren?!

Toner av brunt

Det är sannerligen badväder med temperaturer upp emot 38 grader om dagarna.

Fast man badar inte så gärna i toner av brunt.

Vi hoppas att det inte kommer att dröja allt för länge innan vi kan slänga på oss den totaltäckande kroppsmunderingen och ta ett dopp i en blåare färgskala...

Dubbel-kalas

Ikväll har vi haft dubbel-kalas här hemma. Vår stora tjej fyller 5 år på måndag och hennes kompis fyller 6 år imorgon, så vi passade på att slå ihop det hela. Kompisen reser dessutom hem till Sverige imorgon så det blev samtidigt ett litet avskedskalas... vill inte ens tänka på så sorgligt det är att de ska lämna oss.

Innan gästerna kom var anspänningen enorm för E. Hon har varit nervös i flera dagar för att folk skulle sjunga Happy Birthday för henne, så den sången avfärdade vi lite fint. Kvällen var mysig med gott fika, många gäster och fina presenter. Halvvägs in i festen så undrade E vad hon skulle göra, hon var helt slut efter att all spänning hade släppt och kände sig därför väldigt trött. Då satte vi igång present-filmen "Barbie och de tolv dansande prinsessorna", vilket blev en perfekt avslutning på ett lyckat barnkalas. STORT TACK TILL ALLA UNDERBARA GÄSTER!

"En för alla och alla för en."

Vi har två musketörer hemma, vilket känns väldigt tryggt!

Min privata musketör uttryckte sig så här vackert häromdagen:

"Mamma, jag älskar dig som ett skott upp till månen."

Min goaste lilla musketör!!

Morgon-mys

Jag har aldrig träffat något barn som gillar att mysa lika mycket som T. Det är helt underbart! Undrar bara hur hon skulle få det behovet tillfredsställt om hon skulle börja på dagis till hösten? Jag bllir stressad bara av att tänka på allt jäkt som det skulle innebära...
Det finns en dikt som beskriver detta dagis-fenomen på ett riktigt bra sätt: BRÅTTOM av Finn Zetterholm

Lilla Skrutt har alltid brått
jämt är hon på väg
hon får flänga som ett skott
med för stora steg.

Upp på morron klockan sex.
Vakna, skynda på!
Kastar i sig mjölk och kex.
Skrutt, vi måste gå!

Raska på till bussen nu!
Heja, Skrutten min!
In på dagis klockan sju
med mössan ut och in.

Av med jackan, skynda på,
frukost, utflykt sen!
Sno dig, Skrutt, ta på dig då
snart går vi in igen!

Mellanmål, sätt fart nu, Skrutt,
vi ska samlas ju!
Se din pappa kommer, Skrutt,
Det är bråttom nu.

Hem igen, ät upp din mat,
snälla Skrutt, sno på!
Skrutt, du måste sova snart
kvicka på nu då!

Lilla Skrutt har alltid brått
jämt är hon på väg
hon får flänga som ett skott
med för stora steg.

Jag önskar att mina barn inte ska tvingas att ta för stora steg. De ska inte behöva släppa taget om mig innan de själva vill det...

Porten mot norr

Har fått ett väldigt mysigt mail ifrån en väninna i Uppsala. Hon hittade denna bild i gårdagens UNT (Uppsala Nya Tidning) med rubriken "... nu är det faktiskt äntligen vår."

Ja, det stämmer kära vän- detta är den by jag är uppväxt i och snart återigen bosatt i...

Det kommer att bli en ny kulturchock att bo där uppe, det är jag helt övertygad om!

Ensamhet i folkvimlet

Denna morgon har jag gått på promenad längs en typiskt indisk gata. Vad som slog mig var att människor faktiskt är ensamma mitt i folkvimlet. Tänk att man kan känna sig ensam trots att det är människor överallt...

Varje liten varelse har ett behov av att bli sedd.

Skillanden mellan att vara ensam och delaktig i en gemenskap handlar om just det, att bli sedd.

Låt oss se människor!

Pyssel & Barbie

E tillbringar hela dagarna åt att pyssla, framför allt rita, och att leka med Barbie. Dock försvinner favorit-lekkompisen om exakt en vecka hem till Sverige. Det kommer att bli väldigt väldigt tomt i E:s lekvardag...

Sko-åldern

Nu är sko-åldern här. Det är så charmigt. Men idag blev det inte riktigt som T tänkt sig- hon fastnade i pappas sko. Sen tittade hon irriterat på mig och undrade varför jag stod och tog kort när hon satt fast?