måndag 30 november 2009
Trötter
Tänk så fascinerande- att bara lägga sig ner och somna på plats varhelst tröttheten slår in. Det är både skalman och indier duktiga på! Idag är jag trött. Ögonbollarna värker runt om... Kanske inte så konstigt med tanke på att jag var uppe sent och kollade in en fotbollsmatch hos grannen. Sen var jag uppe tidigt med barnen för att strax efter halv nio åka iväg till ett kontor. Efter det har jag hunnit besöka en indisk skola och fotodokumenterat skolbarnen, besökt en vän och druckigt kaffe, lekt med barnen på lekplatsen, skrubbat ett litet svartfotat barn... Nu ska jag samla ihop lite krafter till att laga middag till maken. Tänk om man bara kunde lägga sig ner en stund och sova, just här på det kalla marmorgolvet...
söndag 29 november 2009
En stor fet fest
Har aldrig tidigare stött på ett folkslag som är så noga med att festerna ska vara utsmyckade till bristningsgränsen. Denna bil är utsmyckad till fest och man ser liksom inte bilen för alla blommorna! Vi har haft äran att själva vara på fest idag. Två av våra vänner fyller år och det bjöds på ett adventsfika utöver det vanliga. Att få sitta ner i ett adventspyntat hem, lyssna på julmusik och fullkomligt trycka i sig svenskt fika var helt enormt! Det blev så komiskt när vi sjöng sången "...for giving us cakes, right were we are...".
lördag 28 november 2009
Bananerna är så goda
En dag besökte vi en bokaffär i väntan på att en restaurang skulle öppna. För att dämpa hungern lite så fick alla barn äta en god indisk banan inne i affären. När jag stod där och matade T så kom det fram ett butiksbiträde och frågade hur gammal T var. Han blev alldeles chockad över att jag matade ett så litet barn med banan. Butiksbiträdet och många andra med honom i butiken var av den tron att små barn blir sjuka om man ger dem frukt. Frukterna är kalla och därför blir barnen förkylda... Mycket märkligt tyckte jag! Bananer är något av det mest smidiga och bästa att ge en liten. Mera bananer åt folket!
Mission completed
Vi fick ta emot några barbie-dockor från Sverige som en litet flicka haft. Dessa fick E i uppdrag att dela ut till några indiska små tjejer. Så här såg det ut när första dockan fick en ny ägare. Flickan blev så glad!
fredag 27 november 2009
Hur svårt kan det va!
Dessa män ser precis ut som snickare i våra ögon, vilket är exakt vad hela vår familj letat efter under hela eftermiddagen. Och det stämmer, de är snickare, men enbart möbelsnickare. Och är man möbelsnickare så kan man naturligtvis inte utföra andra sorters snickerier. Indier är ett principfast folk! Vi får helt enkelt leta efter nya snickare i morgon...
torsdag 26 november 2009
Ny upptäckt, skönheten!
Jag och tjejerna har haft en mysig eftermiddag. Vi hade bokat lunch-date med Mr M på självaste Mc Donald´s! Efter kalaset så besökte tjejligan en mataffär. Det var där vi hittade henne, skönheten...
Hade ingen som helst aning om vad det var eller hur det skulle användas innan vi fick experthjälp ifrån tre expediter. Hur ska då skönheten tillagas? Man lossar på de stora bladen för att hitta innandömet som syns på bild två. Sen rensar man dessa pinnar och kastar bort det som syns på bild tre. Det andra små blom-delarna ska sedan kokas och kryddas med curry och ingefära. Nu till bildgåtan; vad tror du att skönheten är för något?! (Rätt svar publiceras under kommentarer i morgon.)
Skördearbetare
Kolkata liknar Uppsala på ett sätt, man kommer ut på landet på en gång. Nu är det skördetid för blomkål och det skördas i stora mängder. Jag har tagit mig själv i kragen och övervunnit den äckliga känslan från när jag åt blomkål sist. Visserligen så är det inte gott att äta blomkål kokad på spad av tusenfoting men det behöver ju inte innebära att man måste tillaga blomkålen på samma sätt nästa gång man äter :-) Denna gång delade jag huvudet i små små bitar och hade stenkoll på hur varje liten bit såg ut runt omkring sig, och resultatet blev lysande. Jag och tjejerna åt upp hela blomkålshuvudet, som vi stekt i ugn tillsammans med andra rotfrukter, alldeles själva. Och det var så där fantastiskt gott som bara blomkål kan vara!
onsdag 25 november 2009
Artists Circle
Min äldsta dotter är så skön! Hon har lätt för att knyta nya kontakter och ta människor till sitt hjärta. Denna kvinna, som heter Bhattacharya i efternamn, blev kompis med min dotter under en båtfärd. Kompis-skapet kom upp på den nivån att E gick omkring med hennes tunga guldsmycken kring halsen. Jag tyckte att det blev lite väl nervöst och ansvarsfyllt att ha koll på allt det guldet så E fick sitta väldigts stilla bredvid henne om hon skulle fortsätta att bära smyckena. Vad som var extra roligt med denna kontakt var att kvinnan driver en konstateljé i stan, Artists Circle. Jag fick hennes vistitkort och hon hoppades på att jag skulle ta med mig E och komma förbi någon dag. Det skulle ju vara en annorlunda utflykt, vi får se om det blir av...
När jag visade E denna bild på de två så böjde hon sig fram, gjorde en puss med sina händer och sa- jag älskar dig! Som sagt, hon har lätt för att släppa in människor nära sitt hjärta.
tisdag 24 november 2009
Fullkorns-semlor!
Har under många dagar längtat efter semlor. Efter att våra G-borgare lyckats frakta hit vispgrädde har tiden länge varit mogen för detta fulländade fika. Detta skulle bli dagen D! Vad jag inte visste efter att beslutet var taget var det kommande mjöl-problemet...
Under några dagar innan så har jag jagat efter margarin som varit slut på det flesta mataffärer. I brist på margarin så bestämde jag mig slutligen för att köra på det "smöret" (Nutralite- healthier than butter) vi använder till mackor.
Hur som helst så visade det sig att min mjölpåse hade följande text på sig; 0% maida, 100% atta. Detta innebär för er som inte kan språket att min mjölpåse hade 0% vetemjöl i sig och 100% grövre mjöl (vet inte vilken sort atta är men det luktar bagarstuga om det...). Semelbullarna skulle komma att bli fullkornsbröd, vilken katastrof!
Dock var min längtan efter semlor så stor att bullarna ändå blev bakade och sen fyllda med svensk mandelmassa och svensk vispgrädde. Resultatet blev inte alls så tokigt faktiskt!
Det blev semlor till middag idag och vi behövde inte ens ha dåligt samvete- rena hälsobullarna!
Att skrämma fisk
Intressant att det bara var kvinnor som kommenterade mitt förra inlägg ;-) Får vända mig lite mer specifikt till männen denna gång så får vi se om det ger resultat! Kände mig nästan som om jag var i Piteå när vi åkte ut på landsbygden förra veckan. Plötsligt såg jag fiskare som skrämde fisk! Det brukar vi också göra i min familj, fast vi sitter i en båt och gasar lite extra med motorn!
måndag 23 november 2009
Vardags lyx
söndag 22 november 2009
Lilla julafton
Häftig kruka va! Dagens uppdrag bestod i att köpa några krukor till en scen... Väl på plats, närmare bestämt vid sidan av en stor väg precis intill vägkanten, så hittade jag denna skönhet. Kunde inte låta bli. Priset för detta mastodonta hantverk var ca 150 svenska kronor! Önskar att den gick att frakta till nordpolen under våren bara...
Lilla julafton eller snarare stora! Idag knackade det på vår dörr och in kom en svensk tjej med två matkassar fyllda av presenter till oss! Familjen samlades snabbt i soffan och njöt av härliga julklappar. Fyra underbara kvinnor (med familjer) från Sverige hade skickat med svenska förnödenheter till oss! Eller vad sägs om godis, choklad, sirap, bakpulver, tuggummi, klistermärken, foto, filmer.... Vilken lycka!!! Vi är så oerhört tacksamma, ni skulle bara veta!!! Efter presentkalaset så kröp vi upp allesammans i E säng för att titta på en ny film om Tingeling som en kär syster skickat oss. Tokmysigt!
lördag 21 november 2009
New Market- Oberoi
Vad vi fixat och donat hela dagen! Hela familjen började dagen med ett fika hemma hos en av våra vänner som vi också är vår granne. Han är en fin man och har äran att vara vår äldsta dotters bästa indiska vän (det skiljer 21 år mellan dem men ändå...)! Denna dag hade jag fått i uppdrag att mysa till det lite i han och hans broders lägenhet. Detta ledde till ett rejält inköp på min favoritaffär Anokhi. Vi har handlat 14 gardinlängder, 9 kuddfodral, 3 dukar och en väggbonad! Ska bli väldigt kul att se allt på plats sen :-) Vi har även besökt Kolkatas mest kontrastrika plats idag, New Market och Oberoi. New Market är en indisk marknad, packat med människor, lukter, smuts, fattigdom och annat. Oberoi är stans finaste och dyraste hotell som märkligt nog är placerat alldeles intill denna marknad. Jag tänkte för mig själv när vi besökte denna exklusiva oas; hit får jag ta min storebror och svägerska för en weekend medan jag passar deras barn... Så kära storebror- bara du kommer så är barnvakten fixad!
fredag 20 november 2009
Vykort till alla mina kusiner och kompisar!
torsdag 19 november 2009
Dagens tegelsten!
I Sverige känner alla till dagens ros, men hur många har hört talas om dagens tegelsten? Inte så många förmodligen... Här i landet så sitter det många arbetare och hamrar sönder tegelstenarna i småbitar, men jag vill vända på det.
Du som är med oss- bär oss i dina tankar, skickar ett julkort, ger oss pengar, sänder oss mat, ringer ett samtal, skickar ett mail, skriver en bloggkommentar- se dig själv som en liten sten i vår tegelsten. Du bidrar med något! Tack vare dig så blir min familj den tegelsten vi behöver vara här nere. Som komplett tegelsten kan vi vara med och bygga på något större!
STORT TACK snälla du som bidrar till att vår tegelsten blir bruklig!!! Vi hade inte klarat det utan dig...
Vardag igen
Nu är det slut på semestern och allt glassande. Och det lustiga är att det är skönt med vardag igen. Tänk att det kan vara så bra, först njuter man av semestern och sen njuter man av vardagen :-)
När vi åkte båt på Mangrove träsken så blev vi serverade cocosnötter. Först fick man dricka cocos-mjölk med sugrör och sen delade de på nöten så att man kunde äta upp köttet oxå. Vi tyckte alla att det smakade bra!
onsdag 18 november 2009
Farväl
Här sätter sig våra goa göteborgare i en klassisk gul taxibil för avresa till Domestic airport.
Vi är så tacksamma för era två veckor här nere. Alla är vi helt slut efter extremt många nya intryck, men det var det värt! Att få samla några gemensamma minnen på detta sätt med sina vänner i ett land som detta betyder väldigt mycket. Hela livet sen kan vi blicka tillbaka och bearbeta vad vi sett och hört, vilken rikedom! Som pricken över i kan vi även hälsa er att det stod i dagens tidning att det numera är helt fyllt av dimma över Tiger Hill och inga turister kan se bergen från Darjeeling mer... Tala om att vara på rätt plats i rätt tid!
Tack än en gång för att ni tog er tid, satsade pengar och valde att komma hit- vi älskar er!
tisdag 17 november 2009
Sunderban Tiger Camp
Vi har varit på en två dagars tigerjakt i Sunderban. Denna plats ligger sydöst om Kolkata och resvägen bestod av två timmars taxiresa och en ungefär ilka lång båtresa innan vi kom fram till camp området. Att åka taxi genom Kolkatas landsbyggd var något helt annat än inne i staden. Människorna bodde till stor del i lerhyddor och försörjde sig på jordbruk, bilder kommer senare. Att sen åka båt hade E sett fram emot. Det var bara det att båten inte såg ut som hon förväntat sig, och så är det väl med det mesta här borta man vet inte hur saker och ting kommer att bli. Vår svenska referensram passar sällan in så bra... Det var skönt för själen att få åka båt och vara nära lite vatten igen! Mangrove träsket vi åkte i tillhör världens största floddelta. Skillnaden mellan ebb och flod var nog ett par meter och i tid förändrades vattennivån helt på sex timmar. Som sagt var det tänkt att vi skulle få se tigrar, men det närmsta vi kom var teckningar som barnen ritade och fotspår i leran. Guiden berättade att dagen innan vi kom hade en tiger simmat över floden och in i en liten by... Under natten sen så var det något med lilla T. Hon grät och grät och spände sin lilla kropp som en pilbåge. Detta ledde till att det bara var E som kunde sova ordentligt under hela natten. Samma natt kände jag av lite begynnande magbesvär och avvägde om jag följande morgon kl 06.30 skulle åka med på båten för ännu en tigerjakt. Jag följde med, vem vill missa chansen att få se en bengalisk tiger, vilket jag inte skulle ha gjort. Fick springa fram och tillbaka till en liten äcklig båttoalett och vända ut och in på mig själv. Att jag sen över huvud taget klarade av vår hemresa var ett mirakel. Obeskrivligt ont i magen. Jag kämpar fortfarande med att bli bra igen men kan tack och lov ligga hemma i min säng...
En sista återblick
Känner att jag vill dela med mig av en till sak från Darjeeling, nämligen folket. Man upplevde både på grund av naturens och folkets stora skillnader att man kommit till ett nytt land. Så annorlunda! Människorna där uppe liknade tibetaner och hade helt andra ansiktsdrag än vad jag tidigare sett i landet. Väldigt vackra! En intressant iaktagelse var att det dessutom skiljde sig mycket mellan bergsbyarna. På vissa ställen var många extremt kortväxta medans man i andra byar urskillde sig på andra sätt.
lördag 14 november 2009
Moder Teresa
Idag besökte vi Mothers House. Den byggnad där Moder Teresa bodde och verkade. Intrycken var starka och jag hade svårt för att hålla tårarna borta... Tänk att en människa kan lämna och överge så mycket av sig själv för att tjäna och hjälpa andra. Väljer att citera några ord som hon sagt:
"We have been created for greater things, to love and to be loved."
Julstämning
fredag 13 november 2009
Kangchendzonga och Darjeeling
Tidigt en morgon, kl 04, stod vi redo ute på gatan för att åka en taxifärd upp till Tiger Hill. Tiger Hill ligger på, vad vi tror, ca 2500m höjd och är en bra utkiksplats för soluppgången över några av världens högsta bergstoppar. Så overkligt! Så obeskrivligt! Vi hade främst bra utsikt över Kangchendzonga, Indiens högsta topp och världens tredje högsta, som mäter hela 8598m och syns ovanför molnen på dessa bilder. På översta fotot kan man även skymta Darjeeling som bara det ligger på över 2100m höjd. Tänk att jag fått uppleva detta!! Det var jättehäftigt och KALLT! Jag är så tacksam!
Fattigdomen
Fattigdomen och misären var inte alls lika påtaglig uppe i Darjeeling som i Kolkata. Många av barnen vi mötte ute på gatan bar skoluniform och såg välmående ut. Förmodligen är det svårt för extremt fattiga människor att klara sig där uppe på grund av den låga temperaturen. Vi stötte bara på en enda uteliggare som var inlindad i tjocka täcken...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)