"Vad du gör för en av dessa mina minsta, det gör du för Mig."
Den här söta lille pojken bor på gatan. De är många som bor där, både stora och små. Vi hittade honom en dag när vi hade i uppdrag att dela ut en barbiedocka till en liten tjej. Tjejen finns alldeles nära honom, fast hon hade en mamma som bar på henne. Jag vet inte om denna pojke har någon mamma. Men han tillhör i alla fall en grupp fantastiska människor som vi hade äran att träffa den dagen. Glada, hjälpsamma, enkla och fattiga människor. Pojken ville komma nära oss, precis som alla andra, fast han var lite blyg. Försiktigt tittade han upp på mig med sina vackra djupbruna ögon. Han sa inget, han bara tittade. Jag tittade på honom och gav honom ett leende. Önskar att jag kunnat ge honom något mer... rena kläder, mat, leksaker, en famn, trygghet, ett hem.
Jag har också en som jag har tänkt lite extra på det senaste.
SvaraRaderaKommer ni ihåg mamman som låg och ammade sitt barn på gatan utanför bokhandeln. Hon hade ju också en lite större pojk 3-4år som skulle rätta till sin kartong för natten. Jag kommer ihåg honom för att han var så otroligt söt och tanken har ju slagit mig att han kanske inte överlever tills han har blivit stor. Ja, det finns mycket man skulle vilja göra för dessa människor. Jag är så tacksam för att jag har fått uppleva detta med er (tårarna rinner)
Skulle kunna åka till indien bara för att ge honom en kram. Kan bara inte se mig mätt på honom. Det känns som jag älskar honom.
SvaraRaderaÅh vad väl jag känner igen mig i detta!! Så många gånger man skulle velat ha gjort så mycket mer för alla dessa fattiga små barn man träffade. En flickas ansikte förföljer mig fortfarande trots att det är mer än 8 år sedan jag träffade henne. Det var på tågstationen i Lucknow. De var flera barn som tiggde och de följde oss runt på flera platser och vi såg dem av och till i flera dar. Vi gav barnen små tvålar och godis från hotellet och jag glömmer aldrig hennes ögon när hon höll i tvålen och med frågande ögon gnuggade den mot håret. När hon förstod att hon skulle få tvätta sig såg hon sååå lycklig ut. Kommer aldrig glömma det. Åh vad jag hade velat ta med henne hem!!! Tänk vad underbart det är att ni får va del av att hjälpa en del av dessa små genom arbetet där nere.
SvaraRaderaSitter och läser detta och blir så rörd att tårarna börjar rinna...
SvaraRaderaÅh, vad man skulle vilja göra nåt för alla dessa barn som är så fattiga och har det svårt!
Tänk vilken glädje ni kan sprida där ni är, ett leende kan säkert göra mycket det också.
"Om du möter en människa utan leende, ge henne ditt
/Kajsa