Chak De! India

Barnen sover. Mannen bor på hotell. Jag sitter djupt försjunken i en korgstol.
Jag har nästan inte fattat att jag skulle resa till Indien och plötsligt så har jag tillbringat en lååång tid här för att nu återigen resa tillbaka till mitt fosterland.
Indien är ett otroligt fascinerande land som man antingen älskar eller starkt ogillar. Indien är ett känslornas land där allt man är och har vrids in och ut.
Inte ett enda hårstrå på kroppen kommer oberört härifrån. Allt det främmande jag mött har sorterats och bearbetats väl i mitt huvud. Mina ögon har matas med nya hemskheter och ljuvligheter varje dag. Mina öron försökt avskärma sig mot alla ljud, oljud och brus som ständigt är i rörelse...
Jag kastas hit och dit i mitt känsloliv.
Alla barnen på gatan, alla rop efter hjälp, hoppet och hopplösheten.
Lilla jag ute i stora vida världen.
Hur kunde jag tänka mig att resa iväg så långt bort, lämna hus och familj och betala extremt mycket pengar för att tillbringa min tid i Indien?
Allt bottnar i kärleken.
Innan jag reste så fanns det kärlek i mina tankar. Tanken att få åka iväg och leva ett utgivande liv lockade mig så starkt att jag inte kunde säga nej.
Allt bottnar i kärleken.
Under min resa så har jag funnit kärleken i handlandet. Kärleken i blicken. Och jag har funnit kärleken i mitt hjärta.
Jag kan ärligt säga att jag älskar det indiska folket.
Jag älskar Indien.
Det är med stor tacksamhet som jag blickar tillbaka på den tid jag haft här.
Vilken rikedom och vilka minnen.
Chak De! India