tisdag 1 mars 2011

Nog så sentimental kanske...


E som baby i vår lägenhet i Gränby, Uppsala.
.
Har ont i hela hjärtat. Vill bara gråta...
Av den lilla anledningen att min äldsta dotter har åkt på semester för drygt två timmar sedan för att stanna borta till på fredag!
Larvigt? Kanske!
Men jag försöker tänka att det beror på amningshormoner ;-)
Tänk vad kärleken är stark...
Jag som varit irriterad på henne under dagen (vilken mamma blir inte irriterad på sina barn ibland??) får nu ruskigt dåligt samvete. Visserligen var det inget märkvärdigt och största delen av dagen har varit fylld av glädje och skoj.
Men ändå!
Och jag vet att denna semester hos hennes kusiner betyder väldigt mycket för henne. Hon har räknat ner dagarna i en vecka och inte pratat om annat.
Men ändå!
Vem ska nu prata med mig oavbrutet under dagarna?
Vem ska hjälpa T att sätta på vattenkranen efter maten?
Hur ska jag klara mig utan henne?
Nu får jag sluta att tänka på att hon åkt iväg några dagar-
för nu kommer det riktiga tårar...

1 kommentar:

  1. Visst är kärleken till sina barn stark! Helt galet! Jag låg och tittade på barnen igår när de sov och tårarna började rinna, tänk att just jag har fått så fina barn!
    Det är nog inte bara amningshormoner utan helt normala mammakänslor! :) Du kommer klara veckan galant och tänk så mysigt för T att få vara störst ett par dagar. Man märker ju nya sidor hos de små när de stora är borta.
    Stor kram till dej!

    SvaraRadera